+ Bibliskt ABC - 'Skriften allena'!
För alla som vill följa Skriften: här kommer ett bibliskt ABC >
A.Skriften allena. - Vilket inte skapar någon förvirring.
B.Skrift skall med Skrift förklaras. - Ur den rena källan kan man hämta rent vatten många gånger utan att bli 'förgiftad'.
C.Guds Ord är våra fötters lykta! - Den Helige Ande ger urskiljning mellan sant och falskt - i enlighet med och med hjälp utav Ordet.
Hur viktigt det är, att inte blanda olika läror med Bibelns budskap utan endast hålla sig till Skriften, belyser Stig Andreassons artikel (se länken nedan) - om skilladen mellan den Helige Ande och en 'annan' ande:
"Enligt Bibeln är den helige Andes främsta uppgift att leda människor fram till hela sanningen samt att förhärliga JESUS! En pingstkristen känns framför allt igen på att han är Kristusgripen. Han har en kristocentrisk tro och ett levande Kristusvittnesbörd.
Eftersom bön till de döda och tillbedjan av änglar är klart förbjudna i Guds Ord, förstår jag inte hur den helige Ande skulle kunna leda oss in i ett böneliv med Mariabön, helgonkult och ängladyrkan. Vidare säges det i Herrens Ord att "där Herrens Ande är där är frihet." Frihet från schema och ritualer, ceremoniväsen och sakramentalism, kyrkopolitik och religiöst partisinne.
Katolikernas blinda lydnad för påven och kyrkans läroämbete, deras tro på den frälsande kraften i kyrkans sakrament och deras många vidskepliga bruk kan svårligen förenas med Pingstens helige Ande. Att det ibland kan ta relativt lång tid för vissa personer att komma loss från olika former av död religiositet, det vet vi av erfarenhet.
Men i det långa loppet tror jag att sann pingstväckelse och genuin romersk katolicism är lika oförenliga som eld och vatten."
http://midnattsropet.se/?visatext=172
.............
Svaret på Stig Andreassons fråga: "Kan man vara både pingstvän och katolik?" är enkelt.....
Den som följer Ordet av hela sittt hjärta, kommer att få problematiken belyst av Herren själv.
.........
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=150929
VEM BESTÄMMER VÄGBREDDEN TILL GUDS RIKE, MÄNNISKOORD ELLER GUDS ORD?
Rom 12:1-2 "Så förmanar jag er, mina bröder, vid Guds barmhärtighet att frambära era kroppar till ett levande, heligt och välbehagligt offer - er andliga tempeltjänst.
Och skicka er inte efter denna tidsålders väsende, utan förvandla er genom ert sinnes förnyelse, så att ni kan pröva, vad som är Guds vilja, vad som är gott och välbehagligt och fullkomligt."
När jag kom till tro som 30 åring var det för mig en självklarhet, att jag skulle lämna det liv jag tidigare levt (och jag tror t.o.m. att mina gamla kompisar hade blivit besvikna på mig om jag inte gjort det) till den del av det livet som inte var i harmoni med Guds Ord,
d.v.s. vad Bibeln lär: att leva heligt och rent och rättfärdigt och jag förstod sedan, genom den undervisning jag fick inom pingströrelsen, att Anden var min hjälpare i den saken och bland annat därför var jag en ivrig sökare av andedopet: upplevde att jag behövde allt som gick att få...
Jag vågar påstå, att om homosexuella parförhållanden och den allmänna sedeslösheten som f.ö. fanns utanför församlingen - d.v.s. där jag befann mig - också hade förekommit i Guds församling, hade jag om "ofrälst" aldrig sett Guds rike som något alternativ.
Om jag uppfattar mig som smutsig, varför skall jag då i så fall duscha mig i vatten som jag uppfattar som lika smutsigt?!
Vad hade jag i så fall in i den kretsen att göra, och lämna mina gamla kompisar och deras och mina intressen för att leva i en helt ny grupp av människor, utan till synes andra mål än vad de och jag hade?
Om Guds församling och världen inte har några gränser mellan sig, av vilken anledning skall jag då lämna världen och världens liv och tänkesätt?
Och om inte den församling jag kom till som "nyfrälst", hade strävat efter den renhet som Bibeln förelägger oss, hade jag troligtvis inte varit bevarad i min tro i dag.
Det hade varit som att vårda en alkoholist på systemet, med fri tillgång till alla flaskorna.
Ingen är fullkomlig, alla kan vi falla i ett eller annat avseende, men därifrån till att ha viljan och strävan att få leva kvar i "fallet", eller att få ta med sig syndalivet - det Bibeln förklarar som synd - in i Guds församling är ett stort, oöverstigligt, svalg.
Det är att begära att Bibeln - Guds Ord - skall ändras så att jag får plats med mina "svagheter" också i församlingslivet.
De bland mina "svagheter" som Bibeln klassar som synd och som därför inte hör hemma vare sig i Guds församling på jorden eller i Guds himmel en dag. Och det allra allvarligaste i det sammanhanget, är ju det senare: målet för vår tro!
Hmm... Såsom varande katolik, tycker jag nog att Du kanske är lite väl kritisk till en kyrka Du antagligen inte vet så jättemycket om; ser Du en motsättning mellan sakrament och Helig Ande? Det finna många karismatiska katoliker!
