Deborah7

Klargörande fortsättning på dopdebatten:

Det framgår tydligt och klart att det inte endast handlar om dopet utan egentligen är ett ifrågasättande av Skriften allena-principen
- Sola scriptura!

Så här skriver Mikael Karlendal på sin blogg som svar på SÅ:s inlägg:

Citat: ”Mikael, den 6 januari, 2014 kl.21:24 skrev:

Denna diskussion mellan dig och mig, är ett typexempel på en annan problematisk fråga, vars björn jag egentligen inte vill väcka i just denna diskussion (lite off-topic på ett sätt), men inte kan låta bli att nämna – det problematiska med skriften-allena-principen.

Du och jag säger oss ha Skriften som högsta auktoritet för vår tro. Därför får vi var och en kämpa för att hitta den eller de bästa exegeterna och teologerna till stöd för våra tolkningar.

Den som till slut hittar den bäste exegeten har ”vunnit” – för stunden. Tills den andre efter några månader hittar en ännu bättre…

Vad säger det om Skriften-allena-principen?” (Slut citat)
……

Mitt svar: Skriften allena-principen fungerar alldelses utmärkt!

Denna princip används av alla som i all enkelhet och lydnad har böjt sig för Guds Ord och inte skulle drömma om att ifrågasätta något av vad Herren har sagt:

Luk.10:21 ”I samma stund jublade Jesus i den helige Ande och sade:

”Jag prisar dig, Fader, du himlens och jordens Herre, för att du har dolt detta för de visa och kloka men uppenbarat det för de olärda och små.
Ja, Fader, detta var din goda vilja.”
….

Jesaja 29:14 ”Se, därför skall jag ännu en gång göra underbara ting med detta folk, ja, underbara och förunderliga.

De visas vishet skall förgå, de förståndigas förstånd skall förmörkas.”
………..

Skriftenlig undervisning om dopet av pingstpastorn Sigvard Svärd –

Se -> ”Ur-Baptistisk Pingst”:

Citat: ”För mig blir det väldigt märkligt och sorgligt att teologer och pastorer inom dagens pingströrelse, med ansvar för den bibliska läran om tro och dop, vill och vågar träda inför Guds ansikte med förändrad dopsyn, snart kanske också med förändrat sätt att ”döpa”.

I samband med artikeln i Dagen 2005 startade jag på nätet den teologiska hemvisten Ur-Baptistisk Pingst. Flera pastorer och teologer inom Baptism och Pingst har under åren anslutit sig, vilket jag glädjer mig åt och är tacksam för visat förtroende.

Men med tanke på ”En pingströrelse med förändrad dopsyn”, måste jag på grund av min Gudskallelse, mitt samvete och ett antal pingstvänners önskemål, ta steget och i Nordstan Göteborg, i och kring Centralstationen, under namnet ”Gullbergsmötet”, erbjuda en kristen gemenskap där enbart bibliskt dop kommer att förkunnas och praktiseras, åtminstone så länge jag är ansvarig.

Det går inte att vänta längre. Om det är en del i en ny döparrörelse/pingströrelse i Sverige, har jag i nuläget inget svar på. Det vet bara Gud.

De fyra frihetsvärden som kännetecknade den urkristna församlingen i Nya Testamentet, och som jag vid tre tillfällen inför framväxten av Pingst framförde i rikssamlingar i Stockholm och Mullsjö för pingstpastorer och ledare, att vi borde beakta innan beslut fattades, får även vara riktmärken för ”Gullbergsmötet”:

1. Ingen statlig inblandning,

2. Fri från riksstyrelse,

3. Anslutning genom frivilligt troendedop,

4. Frihet från synd genom Jesus Kristus

(jfr. professor Gunnar Westins bok ”Den kristna friförsamlingen genom tiderna”, Westerbergs förlag 1954).
…

(Dagen 2011-09-28)

http://m.dagen.se/opinion/debatt/forandrad-dopsyn-i-pingstrorelsen/
…………..

• Pingstpastor Sigvard Svärd: – Jag känner sorg och skuld -

Den 21/6 1996 skrev jag i Dagen för första gångenen debattartikel i ämnet dopet i vatten. Artikeln hade rubriken ”Vilken dopväg väljer pingströrelsen?”.

I ringarna av polemiken som uppstod, följdes den av ytterligare en artikel i Dagen 19/10 samma år, som hette: ”Bibliskt dop sker genom nedsänkning”.

I veckotidningen Petrus (nedlagd) nr 17 1997 publicerades, efter önskemål av redaktör Daniel Wärn att jag skulle skriva, följande inlägg av mig ihop med en debatt som just startats: ”Tacka Gud för dopet först när dop har skett!” Den 28/4 1998 var jag inbjuden av pastor Greger Valve att vara en av talarna på en teologdag i Pingstkyrkan Uppsala. Mitt ämne var ”Dopets praktik”.

Redan vid denna tid märktes det att det fanns predikanter inom Pingströrelsens som hade börjat svaja i fråga om dopsyn. Andra menade att ingen fara var på taket, och att jag oroade mig i onödan och närmast skapade dålig stämning. Det märktes ibland till och med något hånfullt och ilsket. Två erkända pastorer, Sten-Gunnar Hedin Filadelfiaförsamlingen Stockholm och dåvarande ordföranden för Pingst ffs Lars-Ivar Nilsson, uttalade sig både från talarstol och bänkrad under Nyhemsveckan 2005, att jag hade fel; fel i allt jag skrivit och sagt om förändrad dopsyn.

Onsdagen 22/6, mitt i Nyhemsveckan, hade Dagen tagit in en artikel av mig: ”Tragiskt att pingströrelsen inte håller fast vid troendedopet”, vilken jag avslutade med orden: ”Kanske det i förlängningen måste till en ny döparrörelse i Sverige?

En sådan väckelserörelse kan jag i så fall tänka migatt vara aktiv i och företräda.” Den 28/6 svarade Lars-Ivar Nilsson mig i en artikel i Dagen som rubricerats: ”Nej, Sigvard Svärd, det behövs ingen ny döparrörelse!”, bl.a. med följande text: ”Sigvard Svärd (hävdar) med sorg i hjärtat, att Pingst – fria församlingar i samverkan inte uppmuntrar Sveriges pingstförsamlingar att hålla fast vid det baptistiska dopet. Det är ett felaktigt påstående som tyvärr ofta upprepats.”

Artikeln av mig i Dagen 28/9 2011 med den satta titeln: ”Förändrad dopsyn i pingströrelsen”, besvaras av nuvarande föreståndare för Pingst ffs i artikeln ”Dopet i vatten är trons brytpunkt”, genom att exempelvis formulera sig på följande vis: ”När Sigvard Svärd i en debattartikel…insinuerar att pingstförsamlingarna är på väg bort från en baptistisk syn på dopet i vatten håller jag inte med.”

När jag tänker på hur denna organisation, Riksföreningen Pingst ffs, kommit att bidra till formandet av den kanande och förvirrande dopsyn som mer och mer blir uppenbar, känner jag både sorg och skuld. Sorg över det faktiska läromässiga läget, sett utifrån Bibelns perspektiv. Skuld över att jag inte protesterade tydligare och högre inför genomförandet av Pingst ffs. Visserligen var jag framme på podiet vid några tillfällen, exempelvis på Predikantveckor i Filadelfia Stockholm och vid rådslag i Pingstkyrkan Mullsjö under Nyhemsveckor, och manade till eftertanke genom att hänvisa till fyra frihetsvärden från Apostlagärningarna för den urkristna församlingen (jfr. professor Gunnar Westin ”Den kristna friförsamlingen genom tiderna”, Westerbergs förlag 1954): Ingen statlig inblandning (4:15-20), fri från riksstyrelse (13:1-5), anslutning genom frivilligt troendedop (2:41-42), frihet från synd genom Jesus Kristus (2:37-40).

Vid själva omröstningen, för eller emot Pingst ffs, på Pingsthuset i Flemingsberg – röstade jag inte för. Men det var som sagt för otydliga och svaga protester. Kanske borde jag ha gått med plakat, kanske borde jag ha ropat på torgen.

Över mina tama protester skäms jag idag, nu när resultatet av Pingst ffs obestämbara teologi rörande dopet i vatten, ser ut att ha blivit en mångfald ”dopläror”.

Sigvard Svärd

pingstpastor

http://www.urbaptistiskpingst.se

.....................